FÖRRESTEN!

I lördags fick jag mail om att en (au pair-) familj i USA var intresserad av min ansökan! Det var en familj med fyra barn, tre tjejer och en pojke i åldrarna 2-11 år. De bodde utanför Chicago, hade två hundar och hade släkt i Boston och Florida. De verkade trevliga, men jag kände ändå att det inte kändes hundra procent rätt efter att jag läst igenom deras brev. Därför bestämde jag mig för att tacka nej till dem innan vi hade någon telefonintervju. Nu väntar jag på att nästa familj ska höra av sig, kanske det känns lite mer rätt då!

Berättade detta för mormor igår och tja, vad ska man säga. Tror Lisen vet vad jag menar, haha. Mormor då, tycker jag ska stanna hemma istället, speciellt nu när jag "håller ihop med Björn". ;) Nej du mormor lilla, ingenting kan stoppa mig från att göra detta. Det är något jag verkligen vill göra och vi får tacka Gud för Skype!

Men hon sa även att hon är ju lite van nu, när både Lisen och Karro flyttat utomlands. Och tur som hon har flyttar ju Karro hem igen nu i veckan. ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0